Uncategorised

Kamrater,
 
Tiden går fort när man har roligt. Ännu ett år att lägga till handlingarna. Först vill jag hälsa Generalstabsföreningen, F 4 Kamratförening och Sjöofficerssällskapet Göteborg (SOSG), som under 2. halvåret blivit medlemmar i SMKR, välkomna i gemenskapen. Även Wendistföreningen, som alldeles i början av detta år blev medlem, är varmt välkommen.
 
Under hösten har en projektgrupp bildats bestående av Lennart Blom ordförande Ing 2 kamratförening och Lennart Stenberg, klubb 19. Deras uppgift har varit att lämna förslag till SMKR:s utveckling av gjort arbete (2015, 2016) vilket har innefattat översyn av uppgifter på central-, regional- och lokal nivå, förslag på antalet regioner och koppling mellan värdförband och medlemsförening samt förslag till alternativ organisation av SMKR kontra dagens. Projektgruppen har även lämnat synpunkter och förslag till ändringar i gällande dokument avseende uppföljning och utvärdering. Allt med inriktning på SMKR vision och mål 2026!   Arbetet redovisades för SMKR:s styrelse den 6 december. Många bra förslag kom på bordet. Det centrala mötet i april 2017 kommer i stor utsträckning att omfattas av detta.   Värdförband är en grundläggand fråga för dialogen med försvarsmakten. I VU 16 är det reglerat att förbandschef skall sluta överenskommelser med sina kamratföreningar. Vissa föreningar har redan en fungerande dialog, men vid många föreningar sakas den dialogen av det skälet att man helt enkelt inte har något utpekat värdförband. SMKR vill säkerställa att var föreningen är kopplad till ett värdförband. Därför kommer detta vara en av de viktigare punkterna under mötet. Redan nu finns, på SMKR:s hemsida, ett Exempel på en överenskommelse under knappen med motsvarande benämning. 
 
När SMKR återredovisar sin verksamhet för PROD kopplat till vår överenskommelse är det viktigt att vi redovisar vad ni har gjort. Därför vill jag att ni bifogar relevanta delar ur er verksamhetsberättelse när ni betalar 2017 års medlemsavgift. Dessutom skulle det vara bra att få en uppfattning om hur många utlandsveteraner er förening består av (handlar mera om en uppfattning än en ett absolut tal).
Under hösten har SMKR beslutat om att minimera resekostnaderna för de avlägsna föreningarna. Ett exempel på detta är att vi maximerat kostnaderna inför det nordiska mötet. Vi kommer även att reducera kostnaden för deltagande i det centrala mötet i vår. Möjligheten till detta skapar vi genom att bilda ett resekonto där eventuella överskott placeras.
 
Den gångna höstens verksamhet I avvaktan på projektgruppens redovisning valde vi att inte genomföra de tidigare annonserade regionsmötena. Nordiskt ledarmöte i Halmstad den 18 - 20 oktober genomfördes med ett bra resultat. Lv 6 kommer att bli ett mycket bra värdförband. Inbjudan är utskickad. Fyra styrelsemöten har genomförts. Ett möte genomfördes med hjälp av Skype. Kanslichefen Gunnar Persson har deltagit i av Flygvapenchefens genomförda rundresor till nedlagda flottiljer där man har träffat kamratföreningarna. Två möten med PROD/UTB har genomförts, varav under det sista mötet överenskommelsen för 2017 fastställdes. Två samverkansmöten med Försvarsmaktens Veteranenhet har genomförts. Vid ett möte inom Nordic Defence Cooperation (NORDEFCO) avseende veteranfrågan deltog Anders Kihl från fallskärmsjägarklubben och undertecknad. 
En planeringskonferens genomfördes där projektgruppen hade en delredovisning. En representant ur fallskärmsjägarklubben redovisade deras upplägg avseende mentorskap. Jag har även genomfört information om kamratföreningarna på förbandschefskursen. Mycket positivt att få möjligheten att berätta om framförallt Er verksamhet. SMKR deltog i Linköping under flygdagarna FV 90 år
 
Kommande verksamhet - Första halvåret 2017 En upprättad informationsbroschyr kommer att tryckas och delges föreningarna. Tidigt kommer en planeringskonferens att genomföras för att i största möjliga mån fastställa detaljer i verksamheten. Den 4-5 april genomförs ett centralt möte i Enköping. Här är det av stor vikt att så många föreningar som möjligt kan kommer. Under våren avser vi att genomföra utbildning i mentorskap anordnat av SMKR. Formerna för denna utbildning är inte riktigt klara ännu. Frågan kommer att avhandlas under möte med PROD/UTB som vi genomför vid två tillfällen. Två samverkansmöten med blivande Veterancentrum är också inplanerade. Vi genomför även fyra styrelsemöten och sist men inte minst det nordiska kamrat- och veteranmötet i Halmstad 14 -18 juni 2017
 
Andra halvåret 2017 Här avser vi genomföra regionala möten, där det som har behandlats på centralt möte fortsatt utvecklas, för att mynna ut i beslut vid representantskapsmötet 2018. Strävan är också att vi kan påbörja någon form av mentorskap. I övrigt genomförs samverkansmöten med HKV på motsvarande sätt som första halvåret och naturligtvis ordinarie styrelsemöte.
 
Kom ihåg att kamratföreningarna tillsammans utgör Försvarsmaktens största supportergrupp, en viktig del i att hantera sin dåtid – vårda minnen, traditioner och kultur. Sin nutid – genom att skapa en lärande organisation där reflektion är av stor betydelse och att kamrater med erfarenhet har mycket att tillföra. Slutligen måste organisationen vara framtidsinriktad där utveckling och försök är viktiga komponenter. Här kan äldre kamrater vara till stöd för yngre kamrater i sin utveckling inom officersyrket.
 
Avslutningsvis vill jag tacka Er för Era insatser under 2016 och önska Er lycka till under 2017.
 
Fortsätt främja KAMRATSKAP och SAMHÖRIGHET!!
 
 
Anders Emanuelson Förbundsordförande SMKR

Flygvapnets Södertörnsskolor
Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) var ett svenskt skolförband inom Försvarsmakten som verkade mellan åren 1974 och 1986. Förbandet var förlagt vid Tullinge flygbas i Tullinge.

Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18)
Fri vapensköld för Flygvapnets Södertörnsskolor tolkad efter dess blasonering.
Datum	1 juli 1974 – 30 juni 1986
Land	Sverige
Försvarsgren	Flygvapnet
Typ	Skolförband
Roll	Utveckling, utbildning och insats/beredskap
Föregångare	Södertörns flygflottilj
Fackskolor	Bungeskolan Stridslednings- och luftbevakningsskolan Kadett- och aspirantskolan/marklinjen Flygbefälsskolan Teletekniska skolan Sambandsflyget
Del av	Försvarsmakten
Förläggningsort	Riksten, Tullinge

Tjänstetecken
Sköldemärken
Flygplan
Transportflygplan	Sk 50, Sk 60, Tp 87, Tp 88
Övriga typer	J 35F Draken

Historik

Flygvapnets Södertörnsskolor har sina rötter i Södertörns flygflottilj, vilken riksdagen beslutade genom regeringens proposition 1970:96, att avveckla som jaktflottilj.^[3] Istället kom den från den 1 juli 1974 att organiseras som ett markskoleförband inom Flygvapnet. Det nya förbandet hade ett stort arv från flottiljen. Både förbandsbeteckningen F 18, det heraldiska vapnet och förbandsfanan ärvdes från flottiljen.^[2] I samma proposition beslutades även att Roslagens flygkår (F 2) och Svea flygflottilj (F 8) skulle avvecklas. Detta gav upphov till den så kallade Stockholmskarusellen, då verksamhet vid F 2 och F 8 överfördes till Södertörnsskolor, och senare även en jaktdivision från Västmanlands flygflottilj (F 1) i Västerås.

Till skolan tillfördes från F 2 i Hägernäs, skolorna Flygvapnets Stridslednings- och Luftbevakningsskola (STRILS), Flygvapnets Materielskola (FMS) och Flygvapnets kadett- och aspirant/marklinjen (KAS/M). Från F 8 i Barkarby tillkom Sambandsflygenheten, vilken hade i uppdrag att transportera bland annat regering och kungshuset. Vidare upprättades Flygvapnets markteletekniska skola 1975. År 1983 tillkom Flygvapnets flygbefälsskola (FBS) från Malmslätt.

Inför försvarsbeslutet 1982 föreslog dåvarande ÖB Lennart Ljung att Södertörnsskolorna skulle avvecklas som förband senast år 1992, och att den kvarvarande verksamheten skulle omlokaliseras till övriga skolförband inom Flygvapnet. Bakgrunden till avvecklingen låg i en besparing som Flygvapnet var tvingat att uppnå. Ett alternativ fanns till att behålla F 18, vilket hade inneburit att Västgöta flygflottilj (F 6) i Karlsborg istället hade avvecklats. Det hade dock fått stora regionala konsekvenser i Västergötland. Och om ett skolförband skulle behållas framför en flottilj, skulle en oproportionell stor del av Flygvapnets fredsorganisation tas i anspråk för skolverksamhet. Därför ansåg även Försvarsutskottet att man skulle avveckla F 18, även om de ansåg att anläggningarna vid F 18 var i så pass gott skick, att de borde kunna hysa annan försvarsverksamhet, som var tvungen att ligga i Stockholmsområdet.^[4] Den 4 juni 1982 antogs försvarsbeslutet av Riksdagen, och en avveckling av Flygvapnets Södertörnsskolor var ett faktum.

I april 1984 föreskrev regeringen att F 18 skulle avvecklas senast den 30 juni 1986. Samma månad meddelade F 18 sitt förslag till avvecklingen, och började samtidigt avveckling och överföring av skolor. Strilförbanden, det vill säga krigsförbanden vid F 18, överfördes den 1 juli 1984 till Bråvalla flygflottilj (F 13) i Norrköping.^[5] Den 1 juni 1985 överfördes Sambandsflyget till Upplands flygflottilj (F 16), med basering på Bromma flygplats. 12. jaktflygdivisionen avvecklades tillsammans med flygtrafikledningen och väderstationen, varvid flygtjänsten upphörde. Samtidigt reducerades flygbasbataljonen till en flygbastropp. Bastroppens uppgift var att hålla fältet öppet samt serva gästande flygplan. Samma datum upphörde det mobiliseringsansvar som F 18 hade haft.

Den 1 oktober 1985 överfördes FTTS till Flygvapnets Halmstadsskolor, och blev en del Flygvapnets markteletekniska skola (FMTS). Den 1 oktober överfördes även Bungeskolan på Gotland till F 13. Efter att de två skolorna överförts till andra förband, var STRILS den enda skolan som var underställd F 18 fram till att förbandet avvecklades den 30 juni 1986. Från den 1 juli underställdes STRILS Flygvapnets Uppsalaskolor. Skolan låg dock kvar i Tullinge, då det ansågs för dyrt att flytta den. Den 1 juli 1986 övertog F 13 hela Tullinge-etablissemanget som fick namnet "F 13 Tullinge", och understödde F 20/StrilS.^[6] Den 30 juni 1994 avvecklades F 13, och detachementet överfördes temporärt till F 16. Samma år lämnade StrilS Tullinge, och den 30 juni 1995 lämnades Tullinge helt. Anläggningar som ej påverkade basens roll som krigsflygbas avyttrades.

Viktigare årtal

• 1974: Skolförbandet organiseras från den 1 juli.
• 1974: Flygvapnets Materielskola (FMS) och Flygvapnets kadett- och aspirant/marklinjen (KAS/M) överförs från F 2.
• 1974: Sambandsflygenheten överförs från F 8.
• 1974: Bungeskolan överförs från F 13.
• 1983: Flygvapnets flygbefälsskola (FBS) överförs från Malmslätt.
• 1983: KAS/M avvecklas den 31 december.
• 1984: Regeringen föreskriver att F 18 ska avvecklas den 30 juni 1986.
• 1984: Strilförbanden överförs den 1 juli till F 13 Norrköping.
• 1985: Sambandsflyget överförs den 1 juni till F 16.
• 1985: 12. Jaktflygdivisionen, Flygtrafikledningen och väderstationen avvecklas den 1 juni.
• 1985: Flygvapnets teletekniska skola överförs den 1 oktober till F 14 i Halmstad.
• 1985: Bungeskolan överförs den 1 oktober till F 13 Norrköping.
• 1986: F 18 avvecklas officiellt den 30 juni 1986.
• 1986: STRILS underställs F 20 fån och med den 1 juli 1986.
• 1986: Tullinge etablissemanget övergår den 1 juli som ett detachement till F 13.
• 1994: STRILS upphör sin verksamhet i Tullinge den 30 juni, och omlokaliseras till Ärnabasen i Uppsala.
• 1995: Försvarsmaktens fredsverksamhet vid Tullinge upphör helt den 30 juni 1995.
  

  Ingående skolor

  Beteckning	Namn	Aktiv	Anmärkning
  	Bungeskolan	1974–1985	Tillkom 1974 från F 13G Överförd 1985 till F 13 Norrköping
  STRILS	Stridslednings- och luftbevakningsskola	1974–1994	Tillkom 1974 från F 2 Hägernäs Överförd 1994 till F 20 Uppsala
  KAS/M	Flygvapnets kadett- och aspirantskola/marklinjen	1974–1983	Tillkom 1974 från F 2 Hägernäs Avvecklad den 31 december 1983
  FBS	Flygvapnets flygbefälsskola	1983–1985	Tillkom 1983 från F 3 Malmslätt Överförd 1985 till F 20 Uppsala
  FTTS	Flygvapnets teletekniska skola	1974–1985	Tillkom 1974 från F 2 Hägernäs Överförd 1985 till F 14 Halmstad.

  Bungeskolan

  Bungeskolan var en lottaskola inom frivilligrörelsen, och startades som ett lokalt initiativ i F 13 Gotlangs regi. Efterhand ökade utbildningen och skolan blev en av Flygvapnets gemensamma utbildningsplatser för Lottorna. Genom att F 18 omorganiserades till ett markskoleförband, överfördes ansvaret för skolan till F 18. I samband med att F 18 avvecklades, överfördes ansvaret över skolan till F 13. Utvecklingen inom Flygvapnet medförde att skolan lades ner år 1991, då anläggningen i Bunge inte längre svarade upp mot det kunskapsbehov som fanns inom Flygvapnet.^[7][8]

  FBS

  Huvudartikel: Flygbefälsskolan

  

  FBS emblem.

  Flygvapnets befälsskola (FBS) bildades under namnet Flygvapnets bomb- och skjutskola den 17 maj 1943. Skolans huvuduppgift var till en början att utbilda i bombfällning och skjutning. År 1968 omlokaliserades skolan till Malmslätt, där den teoretiska delen hölls, medan den praktiska delen hölls vid respektive flottilj. År 1983 omlokaliserades skolan från Malmslätt. Vissa källor hävdar att skolan var placerad vid Flygvapnets Södertörnsskolor i Tullinge mellan åren 1983 och 1985.^[9] Andra källor hävdar att skolan omlokaliserades direkt till Uppsala, och där blev en del av F 16. År 1985 blev skolan organisatoriskt en del av Flygvapnets Uppsalaskolor, men löd direkt under Chefen för Flygvapnet.^[10]

  FTTS

  Flygvapnets teletekniska skola (FTTS) bildades år 1966 vid F 2 i Hägernäs som Flygvapnets Materielskola (FMS).^[11] I samband med att F 2 lades ner, omlokaliserades skolan till Tullinge där den fick det nya namnet Flygvapnets teletekniska skola, och ingick i Flygvapnets Södertörnsskolor. Vid Tullinge bestod skolan av ett trettiotal anställda vilka utbildade på olika skolavdelningar för markradar, radiolänk och databehandling. Utbildningen rent praktiskt gjordes vid utbildningsanläggningar både i Tullinge och på Flygvapnets fasta stridsanläggningar. I samband med att F 18 skulle avvecklas som markskoleförband år 1986, kom FTTS att omlokaliseras till Halmstad, och blev en del av Flygvapnets Halmstadsskolor. Samtidigt med omlokaliseringen slogs skolan samman med Flygvapnets flygmaterielskola (FFS), vilka båda bildade den nya skolan Flygvapnets markteletekniska skola (FMTS).^[
  
  

KAS/M

Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen (KAS/M), bildades vid F 2 den 1 oktober 1966. Skolan utbildade blivande regements-, plutons-, och reservofficerare för STRIL-verksamhet. I samband med att F 2 lades ner, och F 18 skulle ombildas till ett markskoleförband, överfördes KAS/M till Tullinge. I Tullinge inrymdes skolan i det gamla skolhuset. Genom reformen Ny befälsordning, avvecklades KAS/M den 31 december 1983. Istället inrättades en helt ny officersskola, för samtliga officerskategorier inom Flygvapnet, vid Flygvapnets Halmstadsskolor.^[13]

STRILS

STRILS har sina rötter i två skolor. Den första är Ekoradioskolan, vilken bildades år 1947. År 1956 namnändrades Ekoradioskolan och fick namnet Flygvapnets Radarskola (FRAS).^[14] De andra skolan är Stridsledningsskolan (STRIS), vilken bildades år 1959.^[11] År 1966 gjordes en större omorganisation vid skolorna i Hägernäs, vilket medförde att Flygvapnets Radarskola uppgick i Stridsledningsskolan, och fick det nya namnet Stridsledning- och luftbevakningsskolan (STRILS). Den tekniska utbildningen överfördes med detta till FTTS, och officersutbildning till KAS/M. År 1974 omlokaliserades skolan till Flygvapnets Södertörnsskolor i Tullinge.^[15]

I Tullinge byggdes en ny skolbyggnad som inrymde STRILS med sin simulatoranläggning, där personal som skulle bemanna luftförsvarscentraler och radargruppcentraler utbildades. Skolan utbildade även personal för den nya storradarn PS-860 och den nya låghöjdsradarn PS-870, för denna utbildning fanns en komplett PS-860-radarstation på F 18 under ett antal år. I samband med att KAS/M avvecklades år 1983, genom reformen Ny befälsordning, delades dess uppgifter upp på skolorna STRILS och Flygvapnets officershögskola (FOHS) vid Flygvapnets Halmstadsskolor. Genom den avveckling som gjordes av F 18 överfördes ansvaret för STRILS till F 20 år 1986. Då skolans simulator TAST för olika delar av STRIL 60-systemet ansågs vara för ålderstigen och ömtålig för att kunna flyttas, fick STRILS ligga kvar i Tullinge till den 30 juni 1994. Efter 1994 fanns det inte längre något behov av att utbilda personal för STRIL 60, och skolan flyttades till en ny byggnad vid Flygvapnets Uppsalaskolor.^[15] I Uppsala fick skolan år 1998 det nya namnet Flygvapnets Stridsledning- och luftbevakningsskola (StrilS), det vill säga enda skillnaden låg i tillägget "Flygvapnets".

Sambandsflyget

Sambandsflygenheten har sina rötter i Stabens flygavdelning, vilken från och med år 1938 ingick i 4:e divisionen vid F 8. År 1974 överfördes Sambandsflygenheten till Flygvapnets Södertörnsskolor i Tullinge. Från början använde enheten Sk 50 och Sk 60 som transportplan, dessa båda plan hade begränsningen att de saknade civila navigerings och landningshjälpmedel. Detta innebar att man var hänvisad till att flyga endast då den militära flygledningen tjänstgjorde, vilket var endast på vardagar. Två Sk 60 byggdes om med civila navigeringssystem och fick beteckningen Sk 60D. Senare tillfördes också en Tp 87, vilket gav betydligt större transportkapacitet. Efter affären med den grundstötta U 137 så fick sambandsflyget ett uppsving. Senare införskaffades en Tp 88 som kom att användas för VIP-flygningar, även om den köptes för förflytta klargörningsstyrkor för incidentberedskapen. År 1985 flyttade sambandsflyget till Bromma flygplats, då Bromma erbjöd start och landning utanför den ordinarie arbetstiden.^[16] Samma år, den 1 juni 1985, överfördes Sambandsflygenheten till F 16 i Uppsala, men bibehöll viss verksamhet på Bromma. Vid F 16 ingick enheten i flygunderhållsenheten, och fick den 1 juni 1990 det nya namnet Transportflygenheten.^[17] Inför att F 16 skulle avvecklas år 2003 överfördes enheten organisatoriskt (då benämnd Specialflygenheten) den 31 december 2002 till Blekinge flygflottilj.^[18] Den 31 december 2008 överfördes Specialflygenheten från F 17 till att från den 1 januari 2009 organisatoriskt tillhöra F 7 i Såtenäs, där den tillsammans med Transportflygdivisionen bildade Transport- och specialflygenheten (7. TSFE). Vilken finns baserad på Bromma flygplats, Ronneby flygplats, Malmens flygplats, Luleå flygplats och Uppsala flygplats.

Informationskälla: www.Wikiwand.com

Södertörns flygflottilj, även F 18 Tullinge och F 18, var en svensk flygflottilj inom Försvarsmakten som verkade mellan åren 1946 och 1974. Förbandet var förlagt vid Stockholm-Tullinge flygplats i Tullinge

Södertörns flygflottilj (F 18)
Fri vapensköld för Södertörns flygflottilj tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn	Kungliga Södertörns flygflottilj
Datum	1 juli 1946 – 30 juni 1974
Land	Sverige
Försvarsgren	Flygvapnet
Typ	Flygflottilj
Roll	Jakt
Storlek	Flottilj
Efterföljare	Flygvapnets Södertörnsskolor
Flygdivisioner	1.divisionen (Rudolf Röd) 2.divisionen (Rudolf Blå) 3.divisionen (Rudolf Gul)

Del av	Krigsmakten
Förläggningsort	Riksten, Tullinge
Marsch	"Adlerflug" (Blankenburg) [1]
Tjänstetecken
Sköldemärken
Flygplan
Jaktplan	J 22, J 28B, J 28C, J 34, J 35B
Skolflygplan	Sk 16

Historik

Genom försvarsbeslutet 1942, vilken antogs av riksdagens den 17 juni 1942, angavs Flygvapnet att nio nya flygflottiljer skulle sättas upp mellan åren 1942 och 1947. Året innan, 1941, hade ÖB Olof Thörnell reviderat den femårsplan som låg till grund för försvarsbeslutet. Då föreslog han att F 16, F 17 och F 18 skulle sättas upp. För F 18 fick han även stöd från dåvarande Marinchef Fabian Tamm, som separat föreslog F 18 som ett skydd för kustflottan. Beslut om F 18 uteblev inför 1942-års försvarsbeslut, där endast F 16 och F 17 antogs. I oktober 1943 återkom ÖB till regeringen, där han framhöll vikten av att sätta upp F 18. Hans främsta argument var att F 18 skulle verka som ett skydd för marinen och dess basområden i södra Stockholmsregionen. Riksdagen antog år 1944 ett förslag från regeringen, om att F 18 skulle sättas upp som en sjunde jaktflottilj inom Flygvapnet den 1 juli 1946.
Efter en analys av tänkbara platser, där bland annat det då friliggande Årstafältet hade föreslagits som lokaliseringsort, föreslog Chefen för Flygvapnet Bengt Nordenskiöld att man istället skulle använda krigsflygfält 40, beläget intill Rikstens gård. Marken omfattade då en areal på 380 hektar, och hade år 1941 köpts från friherre Anders Cederström, en ättling till Carl Cederström.^[3] Flottiljen var till en början tänkt att anläggas på en grusplatå vid Pålamalm. Platsen ansågs dock för liten och istället valde man en plats norr om Riksten vid Tullinge. På den nya platsen fanns det ett stort hinder, i form av Mörtsjön. AB Skånska Cement fick i uppdrag att torrlägga och fylla igen sjön, vilken då var 9 meter djup, och med 9 meter djup dy i botten. Arbetet med att fylla igen sjön påbörjades sommaren 1943, och i augusti 1943 var arbetet slutfört.
Den 28 juni 1946 förordnades Björn Lindskog som tillförordnad flottiljchef från den 1 juli 1946, och som flottiljchef från den 1 oktober 1946, vilket förkunnades i flottiljens första flottiljorder den 1 juli 1946.^[5] Vid invigningen var enbart ett fåtal byggnader färdigställda, vilket medförde att flottiljstaben fram till 1 oktober 1946 fick husera i Flygstabens lokaler i fastigheten Tre Vapen på Banérgatan i centrala Stockholm.^[6] När flottiljstaben installerade sig vid flottiljen blev det till en början i flygtjänstbyggnaden vid hangar 81.
Den 11 november 1946 invigdes flottiljen officiellt.^[7] Det finns dock flera F 18-veteraner som påstår att flottiljen aldrig blev officiellt invigd, då flottiljchefen vid invigningen ska ha sagt "Härmed förklarar jag Kungl. Upplands flygflottilj invigd!".^[8] Detta var en flottilj som invigdes den 1 juli 1943 i Uppsala.
När verksamheten startades vid flottiljen fanns det inga asfalterade rullbanor, så flygverksamheten fick använda sig av ett gräsfält med tre flygstråk. År 1950 asfalterades två av dessa grässtråk. Den längsta banan, i riktning 06/24, blev 2 378 meter. Den andra, i riktning 15/33, var 1 803 meter. Båda var 45 meter breda. Bana 15/33 var fram till att det asfalterades förstärkt med stålplank i det sanka området vid den igenfyllda Mörtsjön.
Från början var J 21 tänkt som flottiljens första flygplan, istället blev J 22 det första flygplanet vid flottiljen. Det tillhörde dock organisatoriskt F 8 Barkarby, då den flottiljen stod inför en ombeväpning till J 28 Vampire. De övertaliga J 22:orna ombaserades då med en division från F 8 till F 18.
Den 1 maj 1947 bildades flottiljens 1:a division, och med det tillfördes flottiljen sina två första egna J 22:or. Vid denna tidpunkt var även berghangaren, värnpliktskasernen och kanslihuset färdigställt. Den 29 april 1948 organiserades 2:a divisionen, och den 1 oktober 1948 organiserades 3:e divisionen. Flottiljens samtliga tre jaktdivisioner var beväpnade med J 22:or.^[7] I slutet av 1940-talet bildades även 4:e divisionen, vilket var ett utbildningskompani vid flottiljen. Från år 1959 ändrades namnet till 4:e kompaniet, i syfte att särskilja den från de flygande enheterna. Under 1960-talet ändrades namnet ytterligare en gång, då till Utbildnings- och specialkompaniet (U/S-komp).
År 1950 tog F 18 steget in i jetåldern, då flottiljens tre divisioner ombeväpnades med 89 J 28B Vampire och fem tvåsitsiga J 28C. Året därpå, 1952, mottog flottiljen ytterligare ett par individer från flottiljer vilka ombeväpnades till J 29 Tunnan.^[11] I samband med att flottiljen beväpnades med J 28B Vampire kom flottiljen att ingå i Tredje flygeskadern (E 3). Under 1950-talet utgick den från eskadern, men återkom sedan år 1957. År 1966 avvecklades och upplöstes eskadern, och det operativa ansvaret över flottiljen överfördes till Militärbefälhavaren för Östra militärområdet (Milo Ö), vilken även flottiljchefen för F 18 var underställd.
Flygvapnets J 28B Vampire blev snabbt föråldrad, i jämförelse med J 29 Tunnan, men Saabs tillverkningskapacitet var fullbokad för en lång tid framöver med tillverkningen av Saab 32 Lansen. Istället beslöts det att köpa in ett antal jaktplan med överljudsfart från utlandet. De alternativ som övervägdes var amerikanska F-86 Sabre, franska Dassault Mystère, och brittiska Supermarine Swift samt Hawker Hunter. Valet stod mellan de två brittiska flygplanen, till slut föll valet på Hawker Hunter. Det beställdes 120 flygplansindivider av modellen Hunter Mk 50. J 34 eller J 34 Hunter, som den kom att benämnas, fördelades jämnt till de två jaktflottiljerna i Stockholmsområdet F 8 och F 18. Flygvapnets första J 34 Hunter flögs hem till F 18 den 27 augusti 1955 av major Dick Stenberg.^[12] År 1956 ombeväpnades flottiljens tre divisioner med J 34. Av de då övertaliga J 28:orna överfördes ett större antal till Krigsflygskolan (F 5), vilka kom att använda systemet som skolflygplan.

I januari 1963 påbörjades omskolning av flygförarna till J 35B Draken. Totalt tilldelades flottiljen 70 individer av J 35B, dock havererade ett flygplan vid leveransen.^[14] Omskolningen gjordes med stöd av F 16 i Uppsala, där flygförarna dels utbildades till instruktörer, och även fick öva på tekniska fel. De första Drakenplanen som levererades till F 18 var av typen J 35B’ (B-prim), vilka saknade radar, men dessa bedömdes fortfarande med sin prestanda vara ett kraftfullt tillskott till jaktförsvaret. Senare fick F 18 den fullständiga versionen J 35B som hade radar och möjlighet att ta emot styrdatasändningar. Denna version av Draken skulle alla tre divisioner på flottiljen behålla fram till år 1973.^[15] Flottiljens då övertaliga J 34:or överfördes till F 9 Säve och F 10 Ängelholm, vilka även mottog flygplansindivider från F 8.

I slutet av 1960-talet planerades ytterligare en ombeväpning av flottiljen. Denna gång skulle endast J 35B bytas ut mot J 35F, samtidigt skulle en division vid flottiljen utgå ur krigsorganisationen. De övertaliga J 35B skulle överföras till F 9 Säve. Våren 1967 meddelade Flygvapenchefen Lage Thunberg att han hade för avsikt att vakantsätta ett antal divisioner samt föreslå en avveckling av bland annat F 18. Carl Eric Almgren, Militärbefälhavaren för Östra militärområdet, hade dock en annan uppfattning, och hade för avsikt att få behålla jaktflottiljen i sitt militärområde.^[16] Den 1 juli 1968 utgick dock flottiljens 2:a divisionen ur krigsorganisationen, och de övertaliga J 35:orna överfördes till Halmstad för uppställning.

År 1968 godkände riksdagen regeringens proposition (1968:109) gällande försvarsbeslutet 1968, där endast F 9 i Göteborg kom att beröras av en avveckling. Inför försvarsbeslutet hade man aktivt valt att utelämna ett beslut om förändringar av grundorganisationen, detta då Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) tillsattes i februari 1967. FFU hade i uppdrag att utreda lämpliga strukturförändringar i krigsmaktens fredsorganisation.^[18] När väl utredningen var färdig, kom beskedet att F 2 Hägernäs och F 8 i Barkarby skulle avvecklas, och F 18 skulle omorganiseras till en skolenhet för Flygvapnets markutbildning.^[19] Denna omorganisation blev starten för Flygvapnets Stockholmskarusell, där både personal, skolor och enheter från både F 2 och F 8 skulle omlokaliseras till F 18,^[20] medan flygförare vid F 18 i viss mån omplacerades till andra jaktflottiljer. Genom detta beslut kom aldrig J 35B att bytas ut mot de planerade J 35F, utan de flögs vid de två kvarvarande divisionerna fram till den 30 juni 1973, då de utgick ur krigsorganisationen.

Hösten 1970 beslutade Finland att köpa ett antal J 35 Draken från Sverige. I samband med affären skulle Finland inledningsvis hyra sex J 35B, innan de J 35D som skulle slutmonteras i Finland hann levereras. J 35B var en modell som då enbart fanns på F 18. Åren 1971–1972 kom inflygning av de finländska flygförarna att genomföras på F 18. Sommaren 1972 var inflygningen genomförd, och två finländska piloter kunde flyga hem de första finländska flygplanen.^[21]

År 1974 var flottiljens sista verksamma år, de två kvarvarande divisionerna hade avvecklats året innan. Först hade 1:a divisionen avvecklats i juni och sedan avvecklades 3:e divisionen den 31 december 1973. Slutligen avvecklades flottiljen den 30 juni 1974. Utbildnings- och specialkompaniet överfördes till det nya skolförbandet, där det fick namnet Utbildningskompaniet.

Viktigare årtal

Informationskälla: www.Wikiwand.com

I föreningslokalen i gamla TL-tornet i kanslihuset träffas vi varannan onsdag kl 1300-1500 i veckor med udda veckonummer. Styrelsen hoppas att våra medlemmar kan komma och delge varandra händelser, minnen och historier från gamla F18. Det finns nu en del förbandstidningar, tidskrifter, flygböcker, foton, filmer, m m att ta del av. Styrelsen ser fram emot att vi gemensamt skall kunna hjälpas åt att identifiera personer/flygplan/händelser/tidpunkter på alla de insamlade foton som idag finns.

På denna sida kommer det succesivt överföras de bilder från Fika-träffarna som tidigare presenterats på "framsidan".

År 2013
   

År 2014
                          

År 2015
                        

År 2016
                     

År 2017
                  

År 2018
               

2019
                                

2020
       

2021
         

2022
        

2023
                     

2024